Nej jag har fortfarande inga bilder och det finns flera olika anledningar till det. Jag har så svårt för att "turista" här faktiskt. Det blir mer att man lever for the moment och bara "är". Speciellt när man vet att man ska vara här ett tag, då prioriterar man varken att ta med sig kameran eller slänga fram mobilen i tid och otid.
Däremot uppdaterar jag ganska flitigt på snapchat när känslan väl infinner sig. Så ni kan följa mig där om ni vill.
Helgen som gick då? Ja den blev minst sagt inte som planerat, men på ett bra sätt. Kortfattat så hade jag en fin middag med mina goa vänner på fredagen.
Jag är så glad över att ha hittat ett så kul och galet "gäng" här. Vi skrattar så himla mycket ihop, med varandra och åt varandra. Faktiskt mest åt varandra när jag tänker efter.
Vi har hunnit skapa en ny tradition också- fredagsmiddag på stan. Varje fredag, inga undantag testar vi en ny restaurang i B.A. Det är vårt svar på söndagsmiddag med familjen. Jag gillar konceptet.
Vi testade även utelivet i B.A i form av nattklubben Kika. Där kalasade vi (för) gott långt in på småtimmarna.
Lördag blev alltså inget La Boca för mig, för då låg jag i koma. Bokstavligen talat koma hela dagen. Jag lämnade inte sängen förrän söndag morgon.
Då mötte jag upp Judi och strosade omrking här i Recoleta. Vi var en sväng inne på den berömda kyrkogården och kollade på Eva "Evita" Peróns pampiga grav, strosade på marknaden på plaza Francia och åt gott på en av de många restauranger som omger marknaden.
Denna dagen slutade inte heller som vi tänkt oss, en liten vända i en polisbil och på stationen blev det innan vi begav oss för att möta upp "gänget" vid Planetario för att se på blodmånen. Där hade det samlats enormt mycket människor för att se på la Luna roja. Nyheterna var där och rapporterade live också, det spelades musik och såldes öl och var värsta uppståndelsen. Det var som att vi skulle få se Jesus. Det blev ingen Jesus men en väldigt trevlig måne innan vi promenerade hemåt vid midnatt medan resten av Buenos Aires fortsatte att sprudla.
Jag älskar det faktum att det alltid finns något att göra här, det är alltid folk ute och restauranger och affärer har alltid öppet. Verkligen staden som aldrig sover. Förlåt New York men till och med du sover ibland jämfört med B.A.
En annan sak jag älskar med denna stad (eller koninent för den delen) är människorna här.
Mina argentinska sambos till exempel. De är så himla familjära och tar så väl hand om mig. Kramas och pussas alltid hej, hejdå, godmorgon ja här är hela livet bara kärlek. Ge och ta. Umgås och bara vara. Tillsammans. Älskar verkligen livet här. Även om jag inte varit här sålänge så känns det som att jag alltid varit här, som att jag alltid känt mina rumskamrater och mina vänner. Som att detta är mitt hem. Jag har inte en enda gång känt mig ensam, ledsen eller som att jag inte hör hemma här. Allt med min resa hit känns bara så himla meant to be och det är en grym känsla.
Nåväl, ska inte bli för sentimental nu men mamma och ni andra som bryr er om mitt välbefinnande- jag stormtrivs!
Annars har veckan bestått av lite plugg, tango (som f.ö är mycket svårare än det ser ut), goda middagar, shopping och ett besök på MALBA (Museo de Arte Latinoamericano de Buenos Aires).
Så det ska vara när livet är som sämst med andra ord.
Imorgon är det fredagsmiddag igen. Vi bestämde oss igår för en restaurang nere i hamnen som ska servera grym asado! Grillat kött då alltså. Det blir inte mer Argentina än asado. Så det ser jag fram emot.
På söndag spelar Boca Juniors (fotboll) och argentinarna är helt galna när det kommer till fotboll så jag ska försöka få tag på biljetter. Dessvärre hejar en av mina sambos på motståndarna, River så stämningen här kanske sjunker lite på söndag om jag valsar in med en Boca Juniors tröja. Jag har därför redan idag försökt smöra och bjudit honom på gammal hederlig svensk Marabou Black. De har inte lakrits på denna kontinent men var stormförtjusta i denna suveräna chokladkaka. Så den får mamma gärna posta fler av!
Okej, slutrapporterat för idag. Jag hoppas ni har det lika fint därhemma som jag har det här så hörs vi snart igen!
En smygbild på Judi, mig och Max utanför MALBA.
Besitos ☮
